små smulor av mitt liv

Har svårt att tänka mig att någon missat det fruktansvärda mordet på Therese 15 år. Hur kan man göra så?? Varför blir jag så väldigt illa berörd trots att det är någon som jag inte känner på något vis. Kan det vara hennes låga ålder, den livsglädje hon utstrålar på sin blogg eller bara den fruktansvärda tanken på att hon borde sluta skolan imorgon och ha en hel härlig sommar framför sig och ett helt liv att leva med allt underbara det innebär.  Men någon bestämde sig för att hon inte skulle få göra det. Mår så fruktansvär illa och skulle på riktigt behöva kräkas upp en obehaglig klump jag har i magen. Tänker på hennes familj.
Lås in både tjejen och killen på livstid och då menar jag verkligen livstid. Jag kan inte förstå hur en människa som döms till dommen livstid kan komma ut efter några år. Har man bestämt att någon annan inte ska få leva sitt liv längre är det enda riktiga straffet att få sitta inlåst resten av sitt liv!! Jag är helt emot dödsstraff då jag tycker att det är en enkel väg ut om man jämför med att få sitta inlåst resten av sitt liv.

Skänk en tanke till alla som kände Therese och njut av era egna liv för vi kan aldrig veta hur korta dom kommer bli. Krama om era älskade lite hårdare och smek ditt barn på kinden en extra gång.
Jag tänker titta en extra lång stund på M innan jag går och lägger mig och krama K extra hårt.
Jag älskar er min familj och alla mina vänner, glöm aldrig det!